-

Idag är det en ny dag, livet fortgår så som det ska göra. Men vi lever fortfarande i ovishet. De verkar inte kunna ta fram några besked åt oss, och jag hatar situationen. Flera av er har frågat mig vad det är som plågar mig, men jag kan tyvärr inte svara på det. Inte än. För det första så handlar det om allvarliga saker, så pass allvarliga så att det kommer förändra hela livet, och ni kan bara inte sätta er in i situationen, inte ens hur mycket ni tror det. För det går inte. det här är något som man bara kan förstå om man själv hamnar i samma sits. Och för det andra är jag inte redo för att bli daltad med än. Jag vill inte att det ska pratas om hur synd det är om mig eller nått sånt. Jag kan inte ta det innan vi verkligen vet hur det ligger till. Jag har människor runt omkring mig som jag vet att jag prata om det med, och som vet om hur det ligger till. Men jag pratar inte ens med dem om det. Fredrik är väl den som jag har pratat med om det lite då och då, men det är inte mer än så.
Och snälla, jag ber er, ställ inga frågor om det. För det är jobbigt nog att behöva tänka på det.