Fortsättning följer
Ferre kräver tvagning. Kanske till och med ett par lockar
För er vill jag delge informationen om att jag ska ut ikväll. Eller inte ut som i ut på krogen, utan jag ska på ferre hos Lovisa. Jag kommer dricka 3 cider, så bilkörningen i morgon bitti är det nada problemo med. Detta betyder att denna uppsvälla kropp måste trycka ner sig i en festblåsa och pallra mig iväg dit. För jag antar att det inte riktigt är passande att komma i Team Sportiadräkten. Inte jämt inte. Sen är en tvagning i sin tur. Och kanske lite lockar? Vem vet, man kanske orkar offra sig.
När man är på tillställningar i stil med denna ikväll så brukar det serveras snaskigheter. För er som då tänker på utmaningen jag håller i, så vill jag bara klargöra detta: luuugna er. .det är ingen fara. Känner man sig som en luftballong som närsom helst kommer att lyfta och bege sig till fettoland för att slå i marken och slå rot, då har man inga som helst problem med detta med snask. Man vill inte ens se det. Så där är jag säker.
Inte den snabbaste sälen i världen, men gatan är min!
Ikväll är det fest hos Lovisa. Jag vet inte hur det blir för min del. Vaknade med världens huvudvärk som fick mig att må pyton. Jag orkar ingenting längre känns det som, och snart vet jag inte vad jag ska ta mig till. Jag HATAR att vara sjuk och hängig. Sen måste jag även boka tid på ungdomsmottagningen igen, då dessa piller får mig att känna mig som Stockholmsblodbad. Men jag ska pallra mig dit också, och jag är väl inte den snabbaste sälen i världen när det gäller sånt. Men a woman got to do what a woman got to do. Eller nått sånt skit.
Elin och Lotta var här igår kväll. Vi spelade Monopol, TP, Rappa Kalja och Lappleken (som "Med andra ord" fast med personer). Det blev ju en HEL del skratt där faktiskt, speciellt under Monopolet och Lappleken.
Jag: Den är min!
Fredrik: Nej.
Jag: Elin, den är din!
Elin: Den är min!
Fredrik: Nej, den är min.
Björn Gustafsson har ollat allt i det här rummet
Man blir lite less när man måste köpa en bok för 500 kr till psykologin, och man absolut verkligen inte har råd. Så den kursen kör man väl då antar jag. Kul. Hemskt kul.
Bitchen sög förresten på sitt föredrag. Får man vara lite skadeglad då?
Hur går det förresten för alla er utmanare? Karoline, lever du än? Har du fallit för smultronmattorna, Kattis? Nu när helgen börjar närmare sig så kommer även godiset, men kan ni stå emot frestelsen?
Men vet ni vad? Björn Gustafsson har ollat allt i det här rummet. Jag är en lyckans ost. Synd bara att jag aldrig hann se honom. Tragiskt..
Vinn produkter från Björn Axén
Kom igen, cut the crap
Jag är riktigt sur på blogg.se. Jag skrev ett alldeles utmärkt inlägg tidigare idag, men sidan var ju störd, och det spardes inte. Jävla...
Men jag förstår inte riktigt varför 60.000 svenskar varje dag läser Blondinbella och alla andra modebloggar. Kom igen, cut the crap. Ni säger att ni vill ha en egen stil. Ni säger att ni är ert egna mode. Men ÄNDÅ sitter ni där och kompierar, rakt av .Sluta försöka vara någon ni inte är, för ni kan inte bli dem. Vi behöver inte mer modebloggaar, det finns alldeles för fullt av dem. Var er själva istället, och skriv om något som intresserar svenska folket på ett annat sätt. Berör oss. Få oss att känna wooow, det där var något nytt! För det är just det vi behöver, något nytt. Vi människor är som blodtörstiga hajar. Vi kastar oss på det som ligger skinnflått och blödande i vattnet. Vi vill hugga i det. Känna smaken. Ge oss något att sukta efter. Ge oss era vardagsbestyr. Berätta för oss om de gången ni släppte av världens brakare i bankomatkön. Ge oss den skadeglädjen när ni berättar om hur ni tappade ut alla era tamponger när ni ska betala i kassan på ICA. Delge oss den informationen, så kan vi skratta tillsammans. Ge oss något att tipsa våra vänner om. Rädda oss från de svindyra skinnjackorna som bara endåså kommer vara heta i en månad. Låt oss skänka de pengarna till Rädda Barnen eller WWF istället. Kom igen, våga släppa taget. Våga vara er själva. Våga INSE vad det egentlgien är de stora modebloggarna försöker göra - skapa publicitet. Överlåt modebloggandet åt Blondinbella och Engla's Showroom istället. Det är vad de är bra på. Och de har råd. Det har inte vi. 
Sen är det många som frågar mig om varför jag aldrig slänger ut några outfitsbilder på mig själv. Svaret är självklart: Det blir lite enformigt med en massa dagliga bilder på min sporttopp, nått av mina linnen, ett par mysbyxor, och de OTROLIGT sexiga raggsockorna.
Och på tal om WWF, så uppmärksamma detta:
Nu på lördag den 29 mars klockan 20.00 kommer miljontals människor runtom på vår jord att släcka sina lampor i en timme som en signal till världens ledare att ta klimathotet på allra största allvar. Världsnaturfonden WWF, en av initiativtagarna till Earth Hour, uppmanar företag, politiker och privatpersoner att ansluta.
När ens halva klagar
Anmälningar till utmaningen sätter stopp här. Jag måste ju kunna hålla kollen på er också.
Att gå till skolan sjukens är väl inget man kan rekommendera. Speciellt inte när man känner att man vill dö efter halva tiden. Men trevligt, det hade vi.
Och nu klagar min halvsambo på att jag inte spenderar tid på honom, så man får väl offra sig för laget. Jag återkommer med ett "riktigt" inlägg senare.
En sjukling kämpar på
Denna Fröken är så sjuk, så sjuk. Och när man är sjuk, då vill man bara äta glass. Glass i stora lass. Mängder av icecream. You name it. Men se, det får inte fröken göra, utan fröken tar ett glas vatten istället.
Jag såg förresten på Rachel Ray för ett par veckor sedan att man ska förvara sina nötter i frysen. Då går de uppseendeväckande nog aldrig ur datum, och de blir dessutom krispigare. Så när jag och Fredrik var och handlade köpte vi en påse jordnötter, hällde upp dem i en burk, och la dem i frysen. Jag får ju inte testa dem nu, men på måndag kan jag göra det. Sen kan de vara bra att ha hemma, till fest, till matlagning (så som Flygande Jacob - otroligt gott! Dock kör vi utan banan. det ksa inte vara i mat tycker jag).
Sen köpte vi även ananas i bitar, så det kan jag äta om jag känner mig sugen på någonting. Och jag älskar ananas.
Nej, nu sa febringen ta och kämpa sig vidare genom Kön och Kognitionsboken. Det jag läser går in i hjärnan.... och ut ur hjärnan.. Vad jag däremot kommer ihåg är att kvinnor har bättre perferiseende, medan män är snäppet vassare på seendeskärpa. Men misströsta inte kvinnor, vi är nämligne snabbare på att känna igen ansiktsuttryck och snabbare på att lösa problem. HA!
Blogg.se byter bloggplattform
Detta ska förhoppningsvis medföra att man inte har några anledningar att hata blogg.se för att det aldrig fungerar när man väl ska använda det.
Just nu sitter jag och väntar på Fredrik. Vi ska pallra oss iväg och handla, trots min feber. För mat, det behöver man, och kylskåpet är totally empty. I frysen kan det finnas nån muffins. Och det är no-no för min del. Det är tänkt att det ksa bli nuggets och klyftpotatis till middag idag, och går vi inte och handlar så är det ketchup och köttbullar som står på matlistan. Och det är väl inte allt för trevlans.
Sen är mina grannar hemma igen för första gången sen årsskiftet. Och tro mig, det märks.
Kom igen tjejer, på med boxningshandskarna, Nu kör vi!
Jag
Miss XL
Emma
Wånkan
Kattis
Anna
Karoline
Jennie
Mary
Janna
och
Sofie
Det är vi som kommer svettas och plågas och känna behovet av godiset. Dess lockrop som väser "bara en tugga. Kom igen.. Det är såååå gott så.."
Men vi kommer stå emot, eller hur tjejer?
Men kom nu ihåg att vara ärliga mot er själva, och rappportera in era snedsteg. Ljuger man sig igenom en utmaning så är det ju ingen mening med den, och det förstör. Och sen är det ju så här: ett snedsteg är inte hela världen. Då är det bara att börja om igen.
För Jennie, Emma, Janna, Wånkan, Sofie och Kattis gäller utmaningen tills måndagen 31 mars kl 24.00, då ni antog den lite senare. En vecka är ju längden för alla, så det blir rättvist för alla.
Om fler är sugen på att joina oss, så varsågoda. Hör av er till mig! Men för att det ska vara rättvist, så kommer ni få samma tid på er, alltså en vecka från det att ni anmäler er.
En sjuk man må vara en katastrof för honom, men en sjuk kvinna är en katastrof för samhället
Jag är ju död.
Sen har jag fått kommentarer om att det inte funkar att anmäla sig till utmaningen. Jag vet inte vad felet beror på, och jag kan inte ens komma in i kommentarerna som finns där. Men det går jättebra att anmäla sig till utmaningen i övriga inlägg också. Jag ser ju vad ni skrivit i översikt.
Nej, nu ska jag ta och sjuka mig vidare. Kanske slänga sig framför teven och vara bitter.
Och jag som drömde att jag precis skulle till och köra Go-Kart...
Vågar ni anta min utmaning?
Är ni på mig? Ju fler vi är, desto roligare. Anmäl er till utmaningen här
The bitches in my regular life
Jag ska tala om för er vad det serveras för middagar när man är en fattiglapp med tillgångar på 28,15 kr. Vad äter man, jo man äter köttbullar man haft i frysen som nödföda och Lidl's kyckling nudlar. Som förövrigt smakade Taizé, och inte alls lika goda som de orientaliska som jag brukar inhandla på ICA. Så nu vet jag det till nästa gång. Det blir inga mer fattiglapps nudlar. I fortsättningen kommer det lyxas till med dem istället för denna skit.
Sen undrar jag varför blogg.se aldrig fungerar när man väl ska använda det? Och inte på tala om efter midnatt, då är det i stort sätt alldeles omöjligt att kunna logga in. Hatar ni mig så mycket, bloggcrew? Det är ni, och så är det spelgudarna som avskyr mig i så fall.Och herr Ekonomi. They are bitches..
Jag: om man ändså var hora vettu..
Mary: Nja
Jag: Just ja.. jag kan ju inte ha sex
Mary: Lite svårt att vara hora då
Jag: Jaa.. men man kan kramas, det kan man!
Mary: Det kan man
Och allt jag bara vill ha...
Imorgon är det tänkt att jag, Lotta och Elin ska åka till Bollnäs och träffa Anna och lille Melvin. Käka lite lunch och så. Sen, den röda tråden i mina inlägg, måste jag plugga. Och städa.
Och allt jag bara vill ha nu är McDonalds.
Monopol är inget spel, Monopol är blodigt allvar
Jag har alldeles strax klarat utmaningen med att inte äta godis i påsk. Om 12,5 timmar får jag återigen röra godispåsen, men vi får se om jag faktiskt kommer göra det. Jag känner inget behov av att efteråt tycka att det smakar apa. Kanske kör en vecka till, vem vet?
Karln min lämnade precis byggnaden, och det år därmed dags att plugga. Men jag behöver väl inte sätta igång ännu? Eller jo, det behöver jag, men det är vi lite tyst om. Det är verkligne inte så där jättemycket som ska göras, ca 40 sidor sammanlagt. Men ändå. jag känner mig själv. Ni känner mig. Jag gör verkligen allt i sista minuten. Tror Fredrik är lite besviken på att vi inte kan komma iväg till Gävle nån dag så som det först var sagt.
Vi tog ju hem en hel del spel från Sandarne igår som jag nu måste hitta någon plats för. Sen spelade jag och Fredrik Monopol för tredje gången på ett dygn. Han gjorde mig bankrutt på engång. Fast han hade skitgatorna. Det spelar tydligen ingen roll hur man gör, han har alltid sån tur med tärningarna. Där satt jag, med flartalet hus på Normalmstorg och Centrum, men han hamnade inte där en endaste gång. Där satt jag med fyra hus var på Strandvägen och Kungsträdgården men dit kom han inte. Och där satt jag, med hotell på Hamngatan, men kom han någonsin på den, nej. Vi kommer aldrig mer spela monopol tillsammans. Han har förstört mitt favoritspel. Big time. Tack för det, älskling. Jag är inte dålig förlorare i spel, men när det gäller Monopol är det på blodigt allvar. För om jag är fattig i verkligheten, så vill jag väl inte vara fattig där heller, där det är låtsaspengar. Fan vad uselt.
Sen begriper jag inte hur vuxna människor kan vara så töntiga. De beter sig som 14 år, när de självaste verket är 20 år. Är det inte dags att väca upp snart? Kom igen, sluta lev i en fantasy dreamworld och landa på jorden.
Sanningen om min bloggdesign
Jag har blivit uppdaterad om att ni andra inte ser samma design som mig här på min blogg, vilket är en tragisk nyhet. Denna designförändring gäller mina rubriker och inläggsinhället. Mina rubriker i originalet skrivna med fontstyle Alba Super, och textinnehållet i eurostile. Så så är det. Om någon av er läsare faktiskt ser min bloggdesign så som den är angiven här ovan, vänligen hör av er.
Middagen gick bra för er som undrar. Det var inte ett dugg hemskens, utan jag fattar icke varför jag jämt blir så nervig av mig. Pappas matexperiment blev bra, jag och Fredrik visste dock nog inte vart vi skulle ta vägen när vi såg hur mycket lök det var i grytan (Fredrik äter verkligen inte lök). Men han drog en fin liten vit lögn där om att han åt sånt. Stackars liten då.. Men i efterhand lät det som att han faktiskt tyckte om det, så nu är han nog lite stolt över sig själv..
Sen passade jag även på att få mina Team Sportiabyxor lagade (en hel jävla basooka kunde ju ta sig in i grenen på dem om man så ville), få ett annat par mysbyxor uppfållade, och en stolsdynas snören fastsydda igen. Sen tog vi hem en hel del sällskapsspel och klassiska Disneyfilmer, så nu så. Jag såg även till så att det finns ingredienser till Tacolasagne nästa helg då vi är hundvakt. Slipper jag inhandla det, och där spar man måltidspengar. Trevligt trevligt.
Ge mig ett klövhorn!
Annars så ska vi ut till Sandarne på middag om 3 timmar. en annan har på känn att något jävligt pinsamt kommer att ske, men å andra sidan så tror jag inte det. jag är bara hypokondiriken in i själven när det gäller sånt här.
Jag: När jag skär gurka, då använder jag ett klövhorn..
Fredrik: Ett vadå?
Jag: En osthyvel menade jag.
Min pappa - lastbilskocken
Det är alltid lika skadeglatt när man vaknar 5 minuter innan man får ett telefonsamtal, där sändaren TROR att man ligger och sover och vill ringa och väcka en.. Då kan jag bara dra upp högra smilebandet och tänka: Mouaahahahahhahaaaa suck on that, sucker! Detta hände så klart nyligen, med mamsen. Hon ville om jag kom själv eller hon jag hade bilaga med mig imorgon. Jag svarade att bilagan hakar på. Och Fredrik slipper lasagnen, då det blir fläskfiléexperiment och mammas egna klyftotatis. Och nu ska jag tala om en sak för er. Ni kanske undrar vad som menas med fläskfiléexperiment nu. Jo, detär inte lättare än så att min kära far har en passion för att ha i allt möjligt jox i grytan. Det kan verkligen vara ALLT. Att fråga honom om receptet är lönlöst, för det finns bara en tendens till att han kommer ihåg två eller tre saker, och om det var ett helt paket eller ytterst lite. Pappa måttar liksom inte. Det finns nog inte i hans värld ens. Men det knepiga är, att det alltid blir skitgott. Vi förstår inte hur han lyckas, men det blir alltid mumsfilibabba. Man kanske då tror att min pappa är kock i grund och botten, eller att han gått någon form av matlagningskurs, men så är icke fallet. Min pappa är bara en naturbegåvning när det gäller matlagning. För i grund och botten är han lastbilschaufför, fast inte nu längre. Nu är han trafikledare åt Josef Lindbergs i Sandarne. Tänka sig hur det kan bli ibland.
Nej, nu ska jag bege mig till my loverboy och spendera natten där. Vi får se om jag skriver något när jag är hos Fredrik, det återstår att se.
Jag ser mitt eyecandy försvinna ut i det okända
Sen, varför har ni röstat ut ögongodiset Kalle-P? God damn it. Vad ska jag nu titta på? Först försvinner Björn Gustafsson och nu Kalle-P. Nej, jag säger då det. Om man skulle ta och gå i ide...? Lite sent påtänkt kanske, men vadå.. Det är ju tanken som räknas tycker man.
Och kan inte vi Söderhamnare få vara stolta över att vi har tillverkat denna supersnygga Anna Sahlin. Hade jag varit lesbisk så hade det varit GE MIG! Och det gör ju inte saken att hon sjunger like an angel. Hon är en sockerpulla rakt in i botten. Och jag känner hennes mamma! Den ni. Och så tycker jag att han, Peter Johansson som var i samma lag som henne ikväll är den främste musikartisten. Han är riktigt grym, och hade jag gjort en musikal så hade jag velat ha honom i spetsen. Ni kan kalla min Andrew Lloyd Webber Juniorina.. Det är jag det. Jag tror jag ska sätta mig ner och skriva på engång. Den ska handla om en massa katter som lever i en stad, och så ska den heta Katter. Kanon! Jag känner på mig att det kommer bli en stor jävla succé!
En annan måste iväg
Konsten att utsätta sig frivilligt för en djävulsk smärta
Jag måste ju berömma mig själv för att jag vaknar så tidigt om dagarna nu för tiden. Vad har hänt? Förut som jag i evigheter. Men det är sköna gatan.
Jag har förresten kommit underfunn med att jag ska sluta med dessa jävla Cerazette. Jag har fortfarnade mens. Eller som sagt, det är ju inte ens riktig mens. Det är nå skit-wannabe till det. Jag ska plåga mig igenom smärtan av att sätta in en spiral. Det mina kära vänner, det är inte sköna gatan däremot. Men sen är det ju som så här, att det är Fredrik som får passa upp på mig när jag ligger där som en krympling i sängen och inte vet vad jag ska ta mig till. Om min kropp är en sådan som gör att det gör ont som in i helvetet vill säga. Som sagt, livet är rätt orättvist att det är us females som får stå ut med allt. För det är nå olidligt vad jag skulle vilja kunna stå och kissa.
Idag ska jag städa lite hade jag tänkt. Plocka undan och dammsuga. Diska det som finns att diska. Sen måste jag ner och spendera hälften av mina tillgångar på Beck. Och sen ska jag ringa Elin. Min käraste Elin. Jag har inte träffat henne sen nyår. Och det suger. Men nu är hon hemma över påsk, och då är det andra bullar. Visserligen kommer jag inte träffa henne lörsdag och söndag, men hon är förhoppningsvis hemma till veckan också, eller är du inte det Elin? Och ikväll är det ju som sagt middag hos Lotta ute i Vågbro. Det betyder att jag måste fräsha upp mig också, eller får man gå så äcklig så att det er ut som att håret är en vaxburk? Isåfall är jag klar!
Nytt otra vez
Welcome to the pink world
Imorgon är det mys med brudsen ute i Vågbro som gäller. Middag hemma hos Lotta, och om man har tur så har man skjuts så att man kan ta med sig vinaren ut. Vore trevligt faktiskt, då jag inte kommer gå ut nå övrigt i påskhelgen. Kommer vara hemma hos Fredrik i helgen så hans föräldrar och Oskar är bortresta till Funäsdalen, och sedan är det middag hemma hos mamma och pappa på söndag, vilket blir så där. Det är skönt att få komma hem och äta och speciellt: att få träffa Nicky igen som jag inte sett på evigheter. Men samtidigt blir det tjatigt med att det är första gången de träffar Fredrik på det sättet. Hatar första gången-na.
Men ikväll ska jag bara ta det lungt och slappa tror jag. Kanske läsa lite psykologi? Ähee.. Vi får se vad som händer.. Man kan ju inte göra allt här i världen eller. .
Och än så länge så har jag inte rört några finnar eller någon godis. Och då hade vi över ett kilo påskgodis på barngrupperna igår, så duktiga mig, duktiga mig. Men för det betyder det inte att jag inte är sugen. Ack vad gärna jag vill ha det. Men jag ska klara detta. Och jag har ju faktiskt gått med i Miss XL's utmaning, det är bara att kämpa på! Och när veckan är klar kan jag känna mig riktigt duktig. Visserligen kan mycket ha att göra med att jag är god nog för 140 kr tills på tisdag. Och då måste jag även köpa den sista Beckfilmen i den första boxen. Jag kan ju inte sluta på tredje liksom. Sen är det ju som sagt middag i morgon. Så där ryker mina tillgångar. Sen har jag räkningar för 1500 kr mer än vanligt denna månad då el och Radio&Tv-licensen kom så lägligt. Sen en HMräkning och annat smått och gott. Plus att det är Göteborg på tapeten 4-7 april och klippning där nere. Någon som vet vart man kan sälja sin själ nånstans?
Och nu är hela hemtentan rättad. Jag fick 79 poäng av 100, vilket betyder C. Hade jag fått en ynkaste poäng till så hade jag fått B, så den svider en del. Men missförstå mig inte, jag är nöjd med mitt C. Men ändå. Ett endaste fjuttigt poäng till..
Jag har en dröm...
Förresten, har ni märkt att jag varit ÄNNU mer teknisk av mig och lagt in Dagens namn? Alltså, snart blir jag rädd för mig själv. Jag kommer känna mig överambitiös. Och sen kommer jag snart ha en snygg design också förhoppningsvis. Länka till mig, för sjutton!
Men annars är det bra. Tittar för tillfället på Oprah, som idag är ett specialavsnitt döpt till The dream lives, a Martin Luther King day-special. det är alldeles farscinerande, och hans tal, I have a Dream, är det vackraste och mest berörande tal jag någonsin hört och läst. Då talet är svårt att få tag på i fullständig text på svenska, så slänger jag här ut den kortare versionen av det, men det är lika gripande ändå
"Så jag säger er, mina vänner, att jag trots dagens och morgondagens svårigheter har en dröm.
Det är en dröm med djupa rötter i den amerikanska drömmen om att denna nation en dag kommer att resa sig och leva ut den innersta meningen i denna övertygelse vi håller för självklar: att alla människor är skapade med samma värde.
Jag har en dröm om att en dag före detta slavar och slavägare skall sätta sig ner vid samma broderskapets bord på Georgias röda berg.
Jag har en dröm om att en dag, till och med staten Mississippi, en stat som försmäktar i orättvisans och förtryckets hetta, skall förvandlas till en oas av frihet och rättvisa.
Jag har en dröm om att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation, där de inte bedöms efter färgen på sin hud utan efter måttet på sin karaktär.
Jag har en dröm om att en dag, nere i Alabama med dess hätska rasister, med en guvernör vars läppar dryper av ord som medelväg och ogiltigförklarande, att en dag små svarta pojkar och små svarta flickor skall kunna fatta händerna på små vita pojkar och små vita flickor som systrar och bröder, just här i Alabama.
Med denna förtröstan kommer vi kunna arbeta tillsammans, bedja tillsammans, sträva tillsammans, gå i fängelse tillsammans, stå upp för friheten tillsammans, med vissheten om att vi en dag kommer att vara fria.
Så låt frihetens klockor ljuda från de mäktiga bergen i staten New York.
Låt frihetens klockor ljuda från de bergande Alleghennierna i Pennsylvania.
Låt friheten ringa ut från Klippiga Bergens snötäckta toppar i Colorado.
Låt friheten ringa ut från de böljande sluttningarna i Kalifornien.
Men inte bara där.
Låt friheten ljuda från Stone Mountain i Tennessee.
Låt friheten ljuda från varje kulle och mullvadshög i Mississippi, från varje bergssluttning, låt frihetens klockor ljuda.
Och när vi låter frihetens klockor ljuda, när vi låter dem ljuda från varje by och småstad, från varje stad och stat, då kommer vi närma oss den dag när alla Guds barn - svarta män och vita män, judar och kristna, katoliker och protestanter - kan fatta varandras händer och stämma in i orden i en gammal negro spiritual: "Äntligen fria, äntligen fria, tack Allsmäktige Gud, äntligen är vi fria."
Min hund, den vackraste
Fick en lite uppdateringar på min hund nyligen av min storebror Andreas. Har inte min familj världens vackraste Golden Retriever så säg mig...
All our no-no's
Jag har ju även konstaterat att jag kunde inte valt en bättre vecka att inte äta godis på. Precis samma vecka har jag delat att jag ska ge fan i att klämma Fredriks finnar (och ja, äckliga jag tycker faktiskt det är rogivande. Splasch bara!), och dessutom kan vi inte ha sex för min mens håller fortfarande i sig. Eller mens och mens, det är väl att ta i, men ni fattar poängen. Jag har alltså tre stycken no-no's denna vecka. Om jag överlever, det återstår att se...
Såg det allra nyaste avsnittet av One Tree Hill i morse också. Och VARFÖR ska de nu ha ett uppehåll tills den 14 april? Det är ju så bra nu så att man avlider big time.
Då det väl är dags att uppdatera om förändringar i vardagslivet
Idag tog jag tag i staken i mig och berättade för mamma om Fredrik:
Jag: Om inte Andreas berättat än så träffar jag Fredrik Wiström.
Mamma: Är det därför du varit så osynlig?
Mamma: Men det är väl bra att du har hittat någon.
Jag: Jo...
Mamma: Nu ska jag titta på tv.
Här är förändringar i ens liv viktiga märker man.
Senare får jag veta följande:
Mamma: Hej
Andreas: Hej
Mamma: Har du hört att Caroline skaffat pojkvän?
Vi spar inte på skvallret vi, här i familjen Pettersson.
Tävlingssug?
Konsten att inte palla att sova längre
Men men. Hade tänkt käka lite frulle nu, om det inte är så att karln kommer hit på lunch om en timme.
Sen börjar det mer och mer komma fram att finalen i Melodifestivalen faktiskt var en konspiration, att det redan var uppgjort att Charlotte Perrelli skulle vinna på ledningens begäran. Aftonbladet har nyligen fått det bekräfftat av en av Göteborgjuryns deltagare. Jurymedlemmen menar att Sannas framträdande, som var en inspelning från den delfinal där hon tårfyllt och rörd sjunger sitt vinnande bidrag, påverkade hennes poäng till det negativa. Mendan Charlotte i sin tur hade ett annat framträdande på dvdn, ett framträdande där hon inte visste att hon gått vidare. Om detta stämmer, kan det alltså vara som så att Charlotte inte egentligen skulle ha vunnit. Men vem vet. Om det är sant eller inte - bedöm själva.
Melodifestivalens riktiga vinnare?
Kropp och knopp ur fuktion
Fyndade idag i Gävle efter skolan. En vas, denna som syns på bilden (och ursäkta kvaliteten, fick inte till en bättre bild), för 29 kr. Den hade kostat runt 200 kr, så inte illa pinkat där inte. Jag vet inte vad det är för gata, men mellan Fortex och Folksam i Gävle, ligger det en lokal där de har total utförsäljning på vaser och sånt. Det finns mycket skrap, men även en del guldklipp!
Är inte riktigt på topp idag.. Jag är trött, varm och allmänt slö i kroppen. Och jag kan inte koncentrera mig, så jag återkommer senare, när jag är livlig i kropp och knopp. Ska lägga mig rätt tidigt ikväll, när Fredrik tittar på Filip och Fredrik, för jag pallar inte. Jag är för slut för det.
Ett samhälle fyllt med båg
Trekant med Johnny B
Ni kanske vill veta hur det slutade igårkväll? När jag stängt av filmen, sänkt volymen på teven och går mot toaletten för tandborstning flyger Fredrik upp och näst intill rasande utbrister: "När stängde du av filmen?!" Vad gör man inte annat än börjar skratta? Jag gjorde ordning så att det bara var för honom att gå och lägga sig, men nej, då ska han borsta tänderna och bli pigg. Så Johnny B kom förbi på en trekant framåt 3, och stannade till halv 10 då det var dags att kliva upp och pallra iväg och jobba. (Och för er nu som undrar om jag och Fredrik hade trekant med nån macho liten pryl, så jajjamensan, John Blund, era nötter!)
Lite lustigt var att Lars idag kom fram, la armarna om mig och Fredrik och sa "Här hör man skvaller om att saker och ting håller på att hända...?" ...."och av ditt (mitt) skratt och ditt (Fredriks) leende att döma så bekräftas allting". Han menade så klart mitt och Fredriks förhållande som han inte haft en aning om, och vi började så klart fudnera på från vem han fått reda på det. När Fredrik för en timme sen kom hem till sig så fick han veta att det var hans pappa som sagt det till Lars. Ibland blir man full av skratt, som sagt.
Och visst tycker jag att pullan Perrellis låt är bra, men inte bäst. Jag står pall där. Jag kommer som sagt offentligt be om ursäkt om hon vinner i Belgrad. Och jag tycker inte att hon är snygg. Verkligen inte. Att hon går ut och är så stolt över att hon gått ner 8 kg på 3 månader och ser ut som en anorektiker är inte min stil. Jag tycker inte att det är en bra förebild. Men som sagt, det är bara min personliga åsikt. Och man får tycka och tänka precis som man vill.
Formel 1 kl 6? My ass.
One cock-push-up by day
Middagen med svärmor och svärfar gick by the way suberb. Tacos och trevligt. Jag och Carina har konstaterat att vi älskar samma mat (lasagne) och hatar exakt samma (chili con carne). Sen är Fredriks 10,5 åriga (halvan var MYCKET viktig. Man fick inte säga att han är 11 år. Det funkar inte) lillebror Oskar nog det sötaste och roligaste jag stött på. Han är så full med utbrott den killen så det finns inte. Och vi är ett team när det gäller sällskapsspel. Jajjamensan, we rock!
Nej, nu ska jag och F titta på Tenacious D - the Pick of Destiny. Vi såg den i fjällen, och vi garvade ihjäl oss.. Så se den, om ni har a twisted sense of humor. Där får ni lära er hur en cock-push-up går till.
Och Modo gjorde sin tredje raka förlust mot Timrå ikväll. En förlust till, och de är screwed. Fredrik är ruggigt less. Tro inte att jag får det trevligt här hemma.
Min röst går till dig, gullet.
Ser att du har mobilen uppe, ring mig! Mitt nummer finns på hitta.se.
Hos oss skulle du få kärleken du söker!
Tjingeling!
Saaaaaanna
Dinner with the in-laws
Från och med nu ska jag äta en tjuga om dagen
Har ni tänkt på en grej? Vad är inte den tråkigaste aktiviteten att utföra (Förutom städning)? Jo, laga mat. Jag har alltid tyckt att det är roligt, men nu har jag insett vad det är man egentligen gör. Man äter upp sina pengar. Sen jag flyttade in här har jag ätit upp en Thailandssemester känns det som. Hur kul är den på en skala? Kan man få vara evigt bitter eller? Jag kan ju lika gärna sätta mig och ätat upp 1500 kr rakt upp och ner. Sedel för sedel. Så känns det just nu. Man borde ju gå ner i vikt också. Visserligen är det väl smalare med en tjuga om dagen. Billigare också. 20 x 30 = 600, och 1500-600 = 900. Sen blir det ju givetvis 620 vissa månader, men det tar vi ut i februari månad sen.
Men tjugan får vänta, för ikväll är det middag hemma hos Fredriks föräldrar. Ryktet säger att det är tacos, och det vill man ju inte missa. Och eftersom Fredrik blir hemma från fjällen i påsk och vi vaktar huset, så tänkte jag ta med honom hem på presentationsrunda över en påskmiddag i Sandarne. Gud bevare mig väl.
Efterlyses: En gullig sate som kan det här med headerdesign
Dörrsmällar man för ta i pannbrynet
Jag måste ju bara berätta en sak för er. Min storebror har "misshandlat" mig. Yepp yepp. Jag och Karin hade varit ut på E-Center för jag hade glömt att köpa Beck - Vita Nätter idag, och samlar man så samlar man, så jag var tvungen att ha den.
När vi kom hem till mig så kom jag på att jag skulle lämna tillbaka nyckeln till min lägenhet som Andreas har och som jag lånade åt Fredrik för tre veckor sen. Nu har ju Fredrik en egen och det kan vara bra om Andreas faktiskt får tillbaka sin nångon detta år.. Så jag och Karin knatade de 200 meterna upp till dem och plingade på. Ingenting hände, så jag stod och kikade in det övre nyckelhålet för att höra om det var någon som rörde sig där inne. Helt plötsligt så flyger dörren upp, och ger mig världens smärta i vänsta ögonbrynet (eller pannbrynet, som jag så fint kallade det till Karin). Det sviniga är att Andreas väl visste om att hans älskade lillasyster stod där och lutade sig mot dörren. Me det är väl dörrsmällar man får ta, antar jag.. Hahahhahaa. Där var jag fyndig, och så har jag jävligt ont i pannbrynet, som sagt.
Vart har påjuckningen tagit vägen i tevesexet?
Bland de underbaraste känslorna som finns är väl när man är alldeles nyduschad och fräsch. Jag håller på och avänjer mitt hår att inte tvätta mitt hår för ofta, och jag har inte tvättat det sen i tisdags förmiddag.. Vilket nu fick mig att inse att jag bara lyckats hålla mig en dag extra. Och det blev besvikelse på engång. Visserligen så tvättade jag det varje dag innan, så lite framsteg är det väl trots allt. Och jag har nu köpt nytt schampoo, som inte ska nöta och slita ut mitt hår. Och gott luktar det. Dock kanske inte lika gott som det förra, men men. Lite tandborstning på det här så blir det kanoners.
Och varför ska tevesex vara så överdramatiserat? De har värsta romanticoscenen, med tusentalas levande ljus och ditten och datten. Och självaste akten är i mjuuuuka gungande rörelser. Kom igen.. Alla vet att det är inte så ungdomar gör det. Det är pang på rödbetan - Klart. Vart har påjuckningen tagit vägen liksom? Nej, båg är vad det är.
Jag slutar vara ett kärringsmonster á la Cerazette när du tar bort dina bollar
Själv har man vaknat för att ta emot den första oregelbundna mensen. Jag hade mina aningar att de skulle vara på väg då jag haft PMS de senaste dagarna. tjejer, ni vet hur skiten går till. Det som ska bli intressant nu är att se om den kommer hålla i sig konstant i 11 månader som sist jag proppade i mig dessa gör-mig-till-ett-jävla-kärringsmonster-Cerazette. Fredrik börjar ställa nackdelarna mot fördelarna när det gäller pillren, och om jag verkligen borde fortsätta äta dem. Då har jag bara en sak och svara: Visst. Den dag då du skär bort dina bollar då. Jag tänker för sjutton inte sätta in nån dyr sprial som går på 1000 kr och uppleva denna hemska smärta. Vill jag ha smärta, då går jag till tatueraren hellre liksom. Jag förblir ett monster tills jag finner andra lösningar.
Vinn en Ipod Shuffle
Som ni ser så måste minst 200 personer vara med och tävla, så vad väntar ni på? Anmäl er HÄR
Ett litet steg för människan, ett stort steg för mänskligheten
Och Fredriks fotbollsdress har idag flyttat in i min garderob, så nu svassar jag runt i nummer 27 som luktar så gott så gott.. Vi diskuterade igår att han inte har några saker här (förrutom hans tandborste), så idag tog han med den. Det kanske är tidigt i förhållandet, men santidigt så har vi känt varandra i 4 år. Vi resonerar som så att håller det inte så håller det inte liksom. Då är det inte mer än att man tar tillbaka alla saker. Det finns ingen mining i att inte göra det nu.
Efterlyses: Tights som inte blottar hela asset
Sugar we're going down
Jag måste återigen påpeka att jag tycker teve har blivit värdelöst. Förr i tiden var det en massa bra program på förmiddagarna, men nu består de endast av flera timmars tävlingsprogram vid allt för töntiga namn, och sedan blir det repriser på serier som gått på kvällen innan. Vart är tevevärlden på väg någonstans, när inte ens jag finner den tillfredsställande längre...? Det är bad, really bad.
Det är tänkt att jag ska gå ner på Låstjänst och hämta ut nyckeln tilll lägenheten också, men nu regnar det bara en massa. Och jag orkar verkligen inte gå i en massa regn. Eller orkar och orkar. Det gör jag väl, men felet ligger i att jag inte tycker om att gå i regn. När det regnar ska man sitta inne och mysa framför, just det, teven. Så televisionen, kan ni ändra era programtablåer såna här gånger? Jag bryr mig inte när jag går i skolan, för då har jag inga behov av att se på teven, men ni förstår vad jag menar. Fast i och för sig så får ju jag ta på mig denna gång, då jag egentligen skulle ha suttit i 33:103 på en föreläsning i kognitiv psykologi.
Sen ikväll ska vi baka tårta med barngrupperna är det tänkt. Rebecca fyllde också år igår (19, grattis). Visserligen så har det visat sig att Reeba inte kommer ikväll, men vi har ju lovat barnen att baka tårta, så då blir det tårtbakning.. Det dryga är att Fredrik slutar 15.45, och då är det bara att gå ner och handla och sedan gå och jobba. Så det blir ingne middag förrän efter, låt säga vid kl 21. Vi får se om vi hittar något på Hemköp när vi är där.
Och jag har mer och mer börjat fundera på hur jag vill göra med mitt hår nu när jag snart ska klippa det. Både Mary och jag har tid kl 15:15 på Frisörcenter i Göteborg den 4 april. Och jag måste bara säga detta: Frisörcenter är det enda ställe där jag bilvit nöjd hos. Jag vet, smart läge att skaffa sig en favoritfrisör 6 timmar bort med tåg. Men jag får helt enkelt tima in mina besök hos Mary när jag behöver klippa mig. Visst har vi en smart thing där, Mary? ;)
Tävling hos Rocki
Rocki lottar ut parfymen Flowing från Puma, och jag tycker du ska göra som jag och vara med och tävla! Men skynda skynda! Tävlingen håller nämligen bara på tills imorgon, 12 mars! Tävlar gör du HÄR
Hjälp mig, jag är en stackars icke-vetare
Jag har en liten fundering, som jag undar om ni läsare vet svaret på...
Om man inte har en mixer, och verkligen inte har råd att skaffa sig en, funkar det med en elvisp? Och har ni något gott tips på recept på smoothies?
Tackar på förhand.
Biverkningar och choklad can be bitches
Sen har jag märkt att varje gång jag tar mina minipiller så får jag huvudvärk och blir alldeles tung i huvudet. Det stod att det är en biverkning, och att biverkningarna går över efter 2-3 månader, så jag står ut. Hittills.
Sen har jag också märkt att halva hemtentan har blivit rättad. Hittills ser det lovande ut, men man vet ju aldrig hur Ingela rättar. Men hennes frågor kändes lättare än Mårtens så... Vi får se hur det går, men ni håller väl tummarna?
Nej, om man skulle bege sig ner till tvättstugan igen då kanske..
Har nu blivit informerad om att ICA har två Marabou 200 gr för 30 kr. Jag som älskar ta två för-erbjudanden. Ett besök kanske?
Har också precis blvit uppdaterad om att det inte är något Brothers & Sisters ikväll. denna kväll blir mindre och mindre trevlig.
Diskmaskinen, snart kommer jag!
"Dagen har bestått som så att jag vaknade kl 6 för att pallra mig iväg till tåget ner till Gävle. Hela tiden fram tll kl kvart i 7 var jag lite vrång och purken, och undrade och kände i varje liten vrå av mig; är jag inte sjuk? Jag kan väl ha lite ont i magen i alla fall. Jaaamen se där, där kom det en liten rap, var det en antydan på en sur uppstötning eller? Men den turen hade vi icke. Jag pallrade mgi iväg trots allt mot tåget. Det dog mig fem min extra än vad det brukar göra att gå dit. Detta pga att jag var 10 meter stannade upp och kände efter om jag inte behövde vända trots allt. Jag är ju en komplett idiot.
Väl framme i skolan gick det bra. Föreläsningen med Igor Knez var kanske en av de roligaste jag varit på, innehåll tekninska problem och slutade efter inte ens två timmar. Sköna gatan, med andra ord.
Kom hem bara minuterna innan Fredrik (13.10) och sen bar det av ner på stan i jakten på ett par jeans till F-ileffen. Efter några och om men bestämdes det för ett par, och vi gick nöjda iväg mot vårt nästa mål. Innan hade vi även besökt Faxeholmen där jag fick ett godkännande att få ut en till nyckel till lägenheten också. Vi har märkt att Fredrik behöver en lite då och då, och varför inte ha den på sina nycklar liksom. Dock var det slut på dem på Låstjänst, så jag ska dit imorgon, eller på onsdag. Vi får se när jag känner att jag har tid till det. Sen var Fredrik sugen på en fika, men eftersom jag inte hade ätit någonting så bar det istället av till Aspendos och två väntade kebabtallrikar."
Det var det jag hann skriva igår, men jag hann aldrig publicera det. Sorry friends.
Morgonen idag gick till som så att F klev upp kl 7 för att åta frukost och så, och jag kunde sträcka ut mig över hela sängen. Fredrik påpekade även han att varje gång han kliver upp tidigare än mig, och han kommer tillbaka in i sovrummet så ligger jag tvärsöver hela sängen. Och jag kan tala om att det är så skönt, så skönt. Han vill nu att han ska få sova själv i den nån natt, bara för att få känna efter hur det är. Själv så skulle jag få nanna på soffan eller nått. Snälla gatan hör jag.
Jag och Jennie (som för övrigt fyller 20 år idag, gratulerar!) har nog världens otrevligaste klasskamrat. Hon är så fruktansvärt elak mot oss så det finns inte. Ord kan liksom inte beskriva det hon gör. Men pratar man med henne så svarar hon inte till en, utan hon tittar på någon annan när hon svarar, precis som att det är dem som ställt frågan. Och hon är riktigt bitchig med kommentarer och påpekanden. Vi menar, vad har vi gjort henne? Jo, ingenting. Hon är bäst i klassen, hon är näst snyggast av tjejerna, och hon verkar ha världens hunk till pojkvän. Varför ska hon då vara så otrevlig? Vad förlorar hon på att vara otrevlig liksom? Kärring.
Den 29 mars åker mamma och pappa till Åland, så jag och Fredrik ska passa Nicky hemma i Sandarne. Det ska bli riktigt skönt att få bo i hus igen, och speciellt med Nicksen. Diskmaskinen, här kommer jag!
Ett tips: På fredag visas första National Treasure på Kanal 5 kl 21.00. Se den, det tänker jag göra!
(Fast jag sett den tusentals gånger)
Ett inlägg presterat av en mycket trött enstaka hjärncell
Imorgon är det första föreläsningen på tre veckor, vilket, helt ärligt, känns APA. Jag har efter hemtentan ingen som helst lust att gå dit överhuvudtaget, och att desutom ha kunskapen om att det vankas 4 tentor och ett grupparbete innan sommaren är här är då fan inte roligt. Men sen så.. Det kommer ju dröja ett tag innan jag studerar något mer som har med psykologi att göra..
Känner nu att jag är för trött för att sitta här och skriva. Det vankas Andra Avenyn om en kvart, sedan sista delen av en annan del av Köping, och till slut blir det veckans övriga två avsnitt av AA.
Sen har jag märkt att det ökat på en hel del läsare här på bloggen. Vissa av er har hört av sig, och till er och alla andra: Välkommen hit. Hoppas det smakar med min tråk-blogg! :)
Jag lovar att jag ska lägga ner mer energi imorgon på mina blogginlägg. Jag har bara sovit uruselt i natt och haft en jobbig övernattning med Juniorerna. Så det är inte som så att jag gett upp er, icke sa Nicke.. I still love you. Ikväll blir det nog inte så mycket mer än så här tyvärr, men återkom mer än gärna imorgon mot kvällen.
Björtan på Robins
Ni missar väl inte Björn Gustafsson på Robins just nu på SVT 1 ?!
Idag ska jag vara latare än latast, fast tvärtom.
När jag vaknade imorse runt 10snåret drabbades jag av en tanke: Idag tänker jag inte göra nånting. Jag ska vara latare än latast, och jag ska riktigt njuta av varje sekund av det. Mumsansa! Men sen vakande jag ur min lilla drömvärld, och insåg att idag, just idag, har jag huuur mycket som helst som ska göras. Jag ska städa och röja, jag ska jobba, jag ska tillsammans med Camilla och Fredrik handla inför Juniorövernattningen, vi måste fixa med de sista planeringarna, Jag och Fredrik ska ha en hemmadejt. Något mer kanske... Ja, det dyker säkerligen upp.
Men jag behöver i alla fall inte tänka på meritförteckning och personligt brev, för det fixade jag igår. Då kände jag mig lite bättre än alla andra. Men det varade i och för sig i en bråkdelssekund.
Jag och Fredrik hade väl inte en alls för trevlig dag igår när det gäller vårt förhållande. För att göra en lång historia kort så blev jag jävligt förbannad på honom och han blev less på hela situationen. Men nu är det frid och fröjd igen (hoppas jag) och ikväll ska vi som sagt rå om oss lite.
Och det är dags att äta lite mat igen. Hmm, undrar om man ska äta lite amerikasnka makaroner? Jajamensan, det får det bli!
Sen, nu när jag förengångsskull tittar på tv igen för att jag har tid, ja vad är det då där om inte alla dessa jävligt tråkiga och uttjatade ordjakter och andra jag-har-inget-liv-tävlingar. Brother Boring, det borde alla dessa heta. Men ser nu att det blir the Jay Leno Show på kanal 5. I like the liking!
Men som sagt, nu skall här ätas mat.
Ett par ögonblick senare
Sitter jag åter igen här, mätt och belåten, men med frusna fötter. Eller ska jag säga frussna? Jag kan ju visserligen välja att omformulera min mening till jag fryser om fötterna så kan det inte bli några invändningar. Jag funderar på vad jag nu ska göra. innerst inne vet jag att jag måste städa, men jag förtränger det. Jag har inte ens klätt på mig än. OCh det är skönt. Så skönt så skönt. Förrutom att jag fryser om fötterna då. När jag fryser om dem så får jag ont i magen. Sen blir hela jag kall. Fredrik brukar klaga på mig att jag jämt är så kall. Ska han säga, han är som ett element jämt och ständigt. Man behöver inte ens ligga mot hans kropp för att få värmen. Den når en fast det är ett mellanrum på en halvmeter. Vad jag också borde göra är att läsa. Både i psykologin och i min roman. Men jag måste som sagt prioritera psykologin. Men det kommer. Det kommer.
Vad vill ni ha?
Så ge mig förslag, vad vill ni ha?
Becks, men inte som i Beckham
Det är jobbigare än vad jag trodde det skulle vara nu när jag är klar med hemtentan. Så fort jag sätter mig här vid datorn så känner jag att jag måste börja skriva på den. Men jag är ju klar. Men min hjärna vägrar fatta det.
När jag slog på datorn och Aftonbladet insåg jag att det var dags att pallra sig ner på Alen igen, eftersom det är trsdag, och en ny Beckfilm, Mannen med Ikonerna har släppts. Samlar man så samlar man. Så det blir väl Så ska det låta!, Let's Dance och Beck imorgon.
Sen är det övernattning med Juniorerna lördag-söndag med temat Samarbete. Vi kommer ha frisörsalong och middagsfest. Myspysigt värre vettni. Och som sagt - det blir INGEN Andra Chansen.
Idag har jag tänkt skippa pluggningen och städa. Mina 48 kvm ser ut som ett bombnedslag á la Irak, och det har tidigare inte funnits tillfällen att sluta fred. Men nu har jag tid, och jag ska ta itu med det. Jag har redan dammsugit köket, orkidéerna är på vattning, och en tavla har blivit upphängd i köket.. Men nu har jag en paus. Jag hinner städa, det gör jag. Jag ska även läsa i min efterlängtade roman också, Luftslottet som sprängdes. Jag har kommit cirkus 100 sidor av 800, så jag ligger efter. Men som sagt, tid har inte funnits.
Sen ska jag också söka lite jobb. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra i höst, men det är som sagt något som får komma som det kommer. Vad jag vet är dock att jag inte vill flytta ifrån lägenheten. Jag har det bra här, och jag måste finna något som gör att jag kan stanna kvar ett tag till i alla fall.Det störiga är att jag mitt CV försvann när datorn bröts ner, och jag måste sätta mig och skriva ett nytt.. Men men.. Det är sånt som händer. Jag får ta och göra det imorgon.
By the way, Zlatan Ibrahimovic och Helena Seger har fått en till son idag, Vincent.
Den framtida budgeten
Ingen Björn = Ingen Melodifestival
Sen börjar jag se ljuset i hemtentan. Dock kommer jag fortfarnade inte klara den. Jag har för tillfället 3 frågor kvar, och därmed har jag gjort 3 st. Jag har som mål att klara av en till innan kvällen är över i alla fall.
En chokladbolls inspiration
Jag har i detta skrivandets stund nu 36 timmar och 6 minuter på mig att bli klar med 6 frågor. Det borde jag väl hinna, eller? Men jag vet inte. Paniken smyger sig på. Vissa frågor har inte ens ett svar i boken. Hur ska vi gå tillväga? Men jag sitter desperat här i fotöljen med en låda chokladbollar som inspirationsmoment. Den tunga boken ligger på armstödet uppslaget, och jag skriver en massa skit om anknytnignsteorins historiska rötter och olikas anknytnignsmönster och dess betydelse. Det hela handlar om barn. Förrut älskade jag barn. Nu, efter petningen i denna bok, så är jag inte så säker längre. Jag tar mig en chokladboll. Den smakar kokos och är så god så god. Men inte känner jag någon inspiration inte, så jag tar en till. Snart. Fredriks böcker ligger på bordet framför mig, och de lockar. Jag vill bara få sysselsätta mig med något annat. Men nej.. Jag slår mig själv på axeln och river i att jag får skärpa mig, annars blir jag död. Ta en till chokladboll, cry baby. Men jag vill inte ta en till chokladboll. Jag vill vara klar med hemtentan. Jag ska klara det.. Jag ska klara det..
Det är över nu, men jag kommer ihåg alla dagar med dig
Jag minns inte senast jag grät. jag kan ofta gråta av lycka, då mina tårkanaler är inställda på att börja spruta så fort jag skrattar, men jag kan inte minnas senast jag grät av sorg. Jag har känt flera nätter att de är på väg, men så fort jag släppt alla bariärrer och försökt få ut dem så kan de inte komma. Jag försöker verkligen, men det går inte. Det går bara inte.
Varför kan jag inte bara släppa taget och andas ut? Jag är mycket väl medveten om att det alltid har löst sig för mig, i sista stund, och att jag alltid klarar mig. Men den här gången känns det annorlunda. Det är inte alls samma känsla. Tidigare har jag alltid haft något inom mig som talat om för mig att jag faktiskt kan andas, att det inte är någon fara. Men nu, den här gången, så drunknar jag. Och jag kan inte komma upp till ytan igen. Jag sparkar och sparkar, men det händer ingenting. Det känns som att jag sitter fast i någonting som drar ner mig. Som en stor cementklump. Och samtidigt så hör jag "Det är över nu, men jag kommer ihåg alla dagar med dig".
Känner ni aldrig så, eller ska jag tolka er tystnad som att jag är misslyckad..
Allt är vackert, i Körsbärsdalen
Allt är vackert, i Körsbärsdalen.
Nu ska jag berätta om min bror. Min bror, Jonatan Lejonhjärta, honom vill jag berätta om. Det är nästan som en saga tycker jag, och lite, lite som en spökhistoria också, och ändå är alltihop sant. Fast det vet nog ingen mer än jag och Jonatan. Jonatan såg verkligen ut som en sagoprins, det gjorde han. Hans hår glänste precis som guld, och han hade mörkblå, vackra ögon som det riktigt lyste om och vackra, vita tänder och alldeles raka ben.
Jonatan hette inte Lejonhjärta från början. Han hette Lejon i efternamn precis som mamma Sigrid, Karl och pappa Axel Lejon, fast han stack ifrån oss, när jag bara var två år, och gick till sjöss, och sen har vi inte hört av honom.
Jonatan berättade för mig om Nangijala, landet dit man kommer när man dör. Det är någonstans på andra sidan stjärnorna. Där är lägereldarnas och sagornas tid och det kommer du att tycka om. Det var från Nangijala som alla sagor kom, sa han, för det var just där som allting hände, och kom man dit, så fick man vara med om äventyr från morgon till kväll och på nätterna också, sa Jonatan.
"Det du, Skorpan", sa han. "Det blir annat det än att ligga här och hosta och vara sjuk och aldrig kunna leka."
Jonatan kallade mej för Skorpan. Det hade han gjort ända sen jag var liten, och när jag en gång frågade honom varför, så sa han att det var för att han tyckte så mycket om skorpor, särskilt såna skorpor som jag. Ja, han tyckte om mej, Jonatan, och det var konstigt. Men den där kvällen, när jag var så rädd för att dö, sa han att bara jag kom till Nangijala, så skulle jag genast bli frisk och stark och till och med vacker.
Det var i Nangijala Jonatan och jag träffades igen och blev bröderna Lejonhjärta. Tillsammans fick vi uppleva ett riktigt äventyr.
