-

Jaa.. Vad ska man säga? Barnen är.. Hmm.. Jaaa jobbiga, kanske man ska säga. De hör inte ett dugg av vad man säger. Men samtidigt, då är de världens underbaraste när de väl sköter sig. Så ja, de är speciella det är de.

Imorgon är det första föreläsningen på tre veckor, vilket, helt ärligt, känns APA. Jag har efter hemtentan ingen som helst lust att gå dit överhuvudtaget, och att desutom ha kunskapen om att det vankas 4 tentor och ett grupparbete innan sommaren är här är då fan inte roligt. Men sen så.. Det kommer ju dröja ett tag innan jag studerar något mer som har med psykologi att göra..

Känner nu att jag är för trött för att sitta här och skriva. Det vankas Andra Avenyn om en kvart, sedan sista delen av en annan del av Köping, och till slut blir det veckans övriga två avsnitt av AA.

Sen har jag märkt att det ökat på en hel del läsare här på bloggen. Vissa av er har hört av sig, och till er och alla andra: Välkommen hit. Hoppas det smakar med min tråk-blogg! :)
Jag lovar att jag ska lägga ner mer energi imorgon på mina blogginlägg. Jag har bara sovit uruselt i natt och haft en jobbig övernattning med Juniorerna. Så det är inte som så att jag gett upp er, icke sa Nicke.. I still love you. Ikväll blir det nog inte så mycket mer än så här tyvärr, men återkom mer än gärna imorgon mot kvällen.