-

Okej jag är sjuk. Jag är jättesjuk. Så där sjuk så att det känns som om hela världen är i katastrof. Jag orkar inte röra på mig, jag fryser och jag är göörvarm. Livet är pyton känns det som. Jag är alltså hemma från barngrupperna då jag inte ens pallar att ta mig från soffan till toaletten. Så här ligger jag under täcket och tycker synd om mig själv i förd leggings som agerar långkalsoner idag, pyjamasbyxor och en skön Team Sportia-tröja.

Och vet ni vad jag har gjort? Jag har börjat skriva dagbok igen. Alltså inte á la blogg-sagbok, utan på ett mer personligt plan. I min dagbok är det bara jag som får ta del av mina tankar, mina reflektioner. Det är bara jag som kan kommentera det jag skriver, och det är bara jag som kan ta lärdom av dem. Jag behöver den. Jag behöver få en plats där jag kan få ur mig alla tankar om mitt inre. en plats där jag kan skriva precis vad jag vill, utan att någon annan får reda på det, men samtidigt en plats där jag kan gå tillbaka och läsa det jag skrivit ner och tänka till. Det är precis det jag behöver.