Konsten att utsätta sig frivilligt för en djävulsk smärta

Jag måste ju berömma mig själv för att jag vaknar så tidigt om dagarna nu för tiden. Vad har hänt? Förut som jag i evigheter. Men det är sköna gatan.
Jag har förresten kommit underfunn med att jag ska sluta med dessa jävla Cerazette. Jag har fortfarnade mens. Eller som sagt, det är ju inte ens riktig mens. Det är nå skit-wannabe till det. Jag ska plåga mig igenom smärtan av att sätta in en spiral. Det mina kära vänner, det är inte sköna gatan däremot. Men sen är det ju som så här, att det är Fredrik som får passa upp på mig när jag ligger där som en krympling i sängen och inte vet vad jag ska ta mig till. Om min kropp är en sådan som gör att det gör ont som in i helvetet vill säga. Som sagt, livet är rätt orättvist att det är us females som får stå ut med allt. För det är nå olidligt vad jag skulle vilja kunna stå och kissa.
Idag ska jag städa lite hade jag tänkt. Plocka undan och dammsuga. Diska det som finns att diska. Sen måste jag ner och spendera hälften av mina tillgångar på Beck. Och sen ska jag ringa Elin. Min käraste Elin. Jag har inte träffat henne sen nyår. Och det suger. Men nu är hon hemma över påsk, och då är det andra bullar. Visserligen kommer jag inte träffa henne lörsdag och söndag, men hon är förhoppningsvis hemma till veckan också, eller är du inte det Elin? Och ikväll är det ju som sagt middag hos Lotta ute i Vågbro. Det betyder att jag måste fräsha upp mig också, eller får man gå så äcklig så att det er ut som att håret är en vaxburk? Isåfall är jag klar!


image30


Kommentarer
Postat av: Malin

Tack :)

2008-03-21 @ 14:48:15
URL: http://mulpan.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0