Jag ser mitt eyecandy försvinna ut i det okända

Nyss hemkommen från en girliemiddag hos Lotta som sagt. Mycket god mat (tacos, vad annars?). Prat om gamla minnen och en hel del skratt. Forsbackaskolans fest i oktober 2004 kan väl ingen glömma till exempel? Sen spelades det Absolut Överens där jag och Anna förövrigt ägde skiten.. Trevliga gatan sörrö.
Sen, varför har ni röstat ut ögongodiset Kalle-P? God damn it. Vad ska jag nu titta på? Först försvinner Björn Gustafsson och nu Kalle-P. Nej, jag säger då det. Om man skulle ta och gå i ide...? Lite sent påtänkt kanske, men vadå.. Det är ju tanken som räknas tycker man.
Och kan inte vi Söderhamnare få vara stolta över att vi har tillverkat denna supersnygga Anna Sahlin. Hade jag varit lesbisk så hade det varit GE MIG! Och det gör ju inte saken att hon sjunger like an angel. Hon är en sockerpulla rakt in i botten. Och jag känner hennes mamma! Den ni. Och så tycker jag att han, Peter Johansson som var i samma lag som henne ikväll är den främste musikartisten. Han är riktigt grym, och hade jag gjort en musikal så hade jag velat ha honom i spetsen. Ni kan kalla min Andrew Lloyd Webber Juniorina.. Det är jag det. Jag tror jag ska sätta mig ner och skriva på engång. Den ska handla om en massa katter som lever i en stad, och så ska den heta Katter. Kanon! Jag känner på mig att det kommer bli en stor jävla succé!



image30

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0